Vidare rapportering

Det är svårt att sova här. Tanter som jämrar sig och snarkar. Sjukhusskjortan tvinnar sig runt benen. Kropp som gör ont och är fylld av oro. Ångest i väggarna. Man vill inte riktigt trycka på knappen, känner sig mesig. Vrider och vänder i ett par timmar. Till slut vågar jag trycka. Två piller och en kvart senare sover jag som den pinade pensionär jag längst inne är.

@ Danderyd

Aldrig förr har jag uppskattat internet så mycket som nu.
Sjukhusvistelse är tråkig vistelse. Blodskräck och bakterier.
I väntan på en ny kropp får den här visst duga. Låt gå då.

Hjärta Hank Moody: best of

Stor kärlek. Se här, här, och här!

Vi säger så

Jag har möblerat om i mitt rum. Det känns som ett nytt liv i miniatyrformat. Jag tycker om det. Nu känns det till och med mer än drägligt att vistas på en sådan här liten yta. Enda minuset är att sängen står framför väggen av fönster vilket innebär mer jobb för sömn och försök till att styra undan insyn. Å andra sidan kan jag bjuda ålderdomshemmet mitt emot på en ung och vital kropp att titta på. Vi säger så.

KØBENHAVN / MINNEN / HJÄRTAN

Irritation måndag 19:e oktober

SJ’s kalla Panini med riven frysost

Människor som skrikpratar på finlandssvenska

Lårhöga stövlar

Röda mustascher

Allt annat

Längtar till Casablanca

Behöver förändring, vill göra något drastiskt, men vet inte vad. Vill pressa mig att prestera, vet inte vad det är jag vill prestera bara. Men jag romantiserar om att leva lite på gränsen. Känner för att avgränsa mig, gå i ide och bli en asocial typ. Men det kräver böcker och böcker kräver pengar och det har jag inga. Vill även ha en skrivmaskin. Tänk, då kunde jag sitta där på mina få kvadratmetrar iförd min killes skjorta medan jag pressar fram små historier till tonerna av Cat Power.

Jag har gröna fingrar

Sitter och skriver om källkritikens principer och mål. Det är inte speciellt roligt, nej. Läste att det snöade i morse, något jag missade. Vet inte hur jag ska reagera på detta. Inte på att jag missade det, men på det faktum att det faktiskt har snöat. Snöat. Snö. Den 13:e oktober. Det är väl kanske inte sensationellt i sig, men det är inte en upplyftande tanke. Nåväl. Jag trotsar kylan med vita tygskor, kall (men böljande lång!) kappa och, framför allt, med mina tjusiga Shrek-fingrar. Inom mig spirar vårens känslor och därför knappar jag på mina tenta-tangenter med vårgröna fingrar (och rosa tår).

Frukter jag åt förra veckan

1,5 granatäpplen
1 passionsfrukt
6 äpplen
10 satsumas
1 paket gröna vindruvor
4 bananer
1/2 lime
1 paket physalis

TUTTI FRUTTI

Uppdatering: räknas nyponsoppa?

Det här är ett gissel

Så sitter jag alltså här igen: hemtenta. Det är ett gissel. Jävla gissel! Gissel. Nytt favoritord. Sitter kutryggad över min sideboard som under oöverskådlig framtid tjänstgör som skrivbord. Det här är som uppbyggt för ryggproblem. Önskar att jag satt vid ett redigt skrivbord i ett ensamt bibliotek någonstans, i en annan tid. För i den här tiden finns macbooks och trådlöst nät med google, spotify, facebook, adium och skype, och dessa innebär ju – handen på hjärtat – problem. Och dessa problem stavas distraktion. I plural.

Gissel.

Försökte med att koppla ned, men det slutade ju så klart med att jag var tvungen att googla något och vips så var jag fast igen. Fan! Vad gör man? Har riktigt dålig karaktär när det kommer till sådana här saker.

Hjälp

Fick stryk på tunnelbanan i natt.
Av ett gäng aggressiva, typ 17-åriga tjejer.
Sjuk upplevelse på alla sätt och vis.

Summering: mat

Väntan och väntan och åter väntan och sen står du där i rulltrappan och magen vänder sig och där står jag och flinar. Sedan är det mest bra mat varvat med bra sömn. Jag menar; frukost @ Gärdet on the go, italiensk läsk och kaffe, hemma-thai inklusive Singha, caesarsallad + rödvin + jäger, bakisfrukost på Vurma (mums) och pannkaksfrukost med extra allt, för att avslutas med 7/11-bulle och tacoskväll. Där emellan pengasprätt utan dess like samt bra nattregn. Jag är nöjd.

Pressar i mig clementiner fram tills den 15:e.
Då drar jag på mig pingvinkappan och far till Sveriges baksida.
Det ska bli fint.

Kapad

Har bara tio minuter så det får gå snabbt. Tänkte bara skriva det att jag, ja jag vet inte riktigt vad jag skulle skriva, det var så oväntat det här allting. Men det var en bra idé. Så här är den. Idén. En kapning. Önskar bara jag hade något att komma med också. Casablanca om hundra år. Har inte bakat bröd men jag tycker om dig.

Jag längtar efter dig, du är så fin

Att råka dö

Jag står i korridorsköket och diskar min kaffekopp. Jag är inte ensam, en annan person från korridoren är där och hackar lök. När jag går från diskbänken till mitt skåp för att ställa in koppen, vänder sig plötsligt den andra personen om – utan att ha tagit notis om att jag är precis bakom. Eftersom personen håller kniven i handen råkar den skära djupt in i min mage och mina organ. Jag dör.

Jag står och väntar på bussen. Jag står lite för nära trottoarkanten. När bussen svänger in hamnar jag alldeles för nära och slår huvudet i bussens gigantiska sidospegel. Jag ramlar baklänges och slår bakhuvudet i asfalten. Skallen spricker, och jag dör.

Jag är ute på joggingrunda och springer på vägrenen. Jag har ipoden i fickan och lurarna i öronen och lyssnar på techno med hög volym. Plötsligt skuttar en hare fram ur en buske. För att veja för haren tar jag ett hopp åt sidan – ut i vägbanan – och blir påkörd av en bil. Jag dödens dör.