Efter ett halvår i dvala tänkte jag sparka igång den här stackaren igen. Till stor del för att ha ett forum att tjata lite i. Men mest för att jag gillar att ta bilder på mat och behöver någonstans att visa upp härligheten. Så varsågod. Här kommer lite göttigheter som jag har stoppat i mig den senaste tiden.
Lördagsfika med mig själv har blivit något utav en institution i mitt liv på senaste. Det är ju gott.
Öl är som bekant gott det också. Testade keps och drack just öl..
..med bland andra Alexander och Jesper . Två favoriter.
I samband med lördagsfikat är en runda på Cos inte helt ovanligt. Köpte finskjorta och den här saken.
Drog till Göteborg och gick all in på matfronten. Började med en kaffe på Da Matteo.
Sedan bar det vidare till Skojarbacken för lite godsaker. Jag åt hjortgryta. Mums.
Alexander åt havskatt. Och sedan även en mindre lyckad friterad camembert.
Såhär glada var vi båda under middagen. Fantastiska livsavgörande beslut togs. 2012 levererar.
Någonstans i Sverige på väg mellan Göteborg och Stockholm. Åkte hem och vände.
För helt plötsligt var jag i Göteborg igen. Här på KV Konstskola. Bra lokal liksom.
Sommarreporter i Arvika. Okej, tänkte jag, jag får väl överleva genom att läsa böcker. Så jag beställde hem en gedigen trave och när jag kom hem till pappa rotade jag fram ännu en gedigen trave och tänkte att nu jävlar i mig ska det bli läsa av.
Men så började jag jobba och upptäckte att den här sommaren kommer ju inte alls bli sommaren i Värmland då jag läste så himla mycket. Nej, den kommer bli sommaren i Värmland då jag hade sjukt mycket böcker men sjukt lite tid över för att läsa.
Och det är så frustrerande. Här har jag gått och väntat ett helt år på att äntligen, äntligen få tid och ork över för att läsa. Tillräckligt med ro i kroppen för att ligga på soffan en hel dag och bara plöja, plöja för att sedan plöja ytterligare lite till.
I flera år har pappa talat sig varm om Anne B. Ragdes trilogi, Berlinerpopplarna, Eremitkräftorna och Vila på gröna ängar och dum som jag var föreställde jag mig njuta av dem på en soldränkt strand på mina lediga dagar.
Men nej. I dag är veckans enda lediga dag och solen har stuckit och gömt sig lagom tills dess jag klev ur sängen. Förra fredagen regnade det i stort sett hela dagen. Den här sommaren är dömd att bli något som den inte var tänkt att vara.
Jag var ute och sprang en kväll. Fukten hängde tjock i luften och svetten bara sköljde ner över mig. Jag sprang ut på en udde jag tyckte mycket om när jag var liten, och när jag kom fram till vattenbrynet kände jag doften av sjön och jag tänkte: det här är nästan bättre än hav.
Jag tycker om det mjuka i sjövattnet, det söta som inte sticker i ögonen och inte klibbar fast i fjunen när en ligger och torkar i solen.
Sedan tänkte jag på gäddorna och att de där sattygen är ju inget att ha. Jag är rädd för gäddorna. Det blir en sport att tänka bort att de lurar där nere i mörkret, redo att när som helst attackera en oskyldig, icke-solbränd, arbetartå som min.
Men om en ger det en chans och sportar bort tanken så är sjön riktigt fin. Och Värmland är inte så pjåkigt ändå om sommaren. Har inte riktigt vant mig vid att åter på daglig basis höra den obönhörliga dialekten, som likt en ångvält far fram och tillbaks över ens bräckliga kropp som slutligen ger upp, kapitulerar och vittrar sönder och liksom godtar faktum och kanske till och med tar till sig orden. Och faller tillbaks.
Och sen drar en till skogs och springer. Svettas och andas och parerar en och annan orm.
Ätit lunch på en ensam krog i Värmland.
Sett en cykel jag skulle vilja ha. Men hur cykla i kjol?
Druckit öl i solen med fina kompisar.
Hängt med min systerson Sixten.
Beundrat solnedgången…
…med allergifyllda ögon och risigt hår.
Bättrat på statistiken i min nya superutrustning.
Sett en liten svanfamilj under kvällspromenaden längsmed Djurgårdskanalen.
Sett ut som ett prydligt skinhead i ett provrum på Cos.
Varit ute på cykeltur och stannat för picknick…
…i en gammal hoppbacke som förr i tiden kallades för Självmördaren.
Och hängt lite mer med stora killen.
* Doften av syrén och hägg utanför mitt fönster.
* Spikad praktik på Sveriges Radio i höst.
* Veronica Maggios nya album.
* Sättet Alexanders nya jeans smiter åt runt rumpan.
* Klasskärleken.
Den blev inte riktigt som jag hade tänkt mig den här påskveckan. På Kastrup i tisdags trodde jag att jag var på väg att sätta mig på ett plan mot Göteborg, men så stod vi helt plötsligt i kön till att boarda ett plan till Berlin. En överraskning till mig från världens bästa och finaste A.
De allra flesta bilderna från resan är i analog form och ännu inte framkallade, så tills dess får några kassa mobilbilder duga.
Vi bodde på fina Michelberger Hotel, som jag rekommenderar varmt. Det ligger på Warchauer strasse, i stadsdelen Freidrichshain. Vi bodde i ett loftrum som var så mysigt att jag ville flytta in där på heltid.
Resan innehöll idel bra frukostar. Här på ett mysigt café på ett hörn i Kreuzberg. Efter en sådan där fruktbomb kan fröken Hultgren inte vara annat än glad! Bar start.
På dagarna gick vi mest omkring i stan och tittade på saker. En dag var vi på Hamburger Bahnhof och tittade på land art av bland andra Richard Long. Fint.
Men jag fastnade mest för den här fina målningen av Cy Twombly. Väldigt väldigt fin. Den här bilden ger den dock ingen rättvisa. Åk dit och se den och ät god mat och bo på Michelberger och bli kär i loftet och ät vietnamesiskt i Kreuzberg. Bara göre.
Jag sitter på mitt eget lilla Titanic; x2000, 1:a klass. Här är renare och fräschare och med mer plats för benen. Gratis frukost, kaffe och choklad. Till och med personalen är trevligare. Synd för mig att förstaklassbiljetten är undantaget snarare än regeln.
Är på väg till Göteborg för att fiska upp skatten. Sedan rullar vi vidare ner mot Köpenhamn. Tio dagars ledighet har officiellt påbörjats. Ska bli obeskrivligt skönt med tanke på att jag den senaste veckan knappt orkat prata med folk på kvällarna för att jag är så slutkörd.
Vädret ska vara alldeles perfekt i helgen och glädjen över det.. alltså, det där vårpirret man pratar om, det känns som hela jag är uppfyllt av det.
Efter en löprunda längs Djurgårdskanalen kan en inte annat än känna vårpirret. En arbetsdag kvar och sedan är det påsklov. Kan inte riktigt ta in den informationen ännu. Ledighet. Känn på den!
På lördag åker vi till Köpenhamn för att hälsa på mina finaste. Mina allra finaste. Och det ska bli bra. Ser fram emot köpenhamnsnatten, Sticks’n'sushi, en kall öl i solen, COS och allmän njutning av att lyssna till danska i tre dygn. Och vänskapen, den vänskapen.
Puss.